Alltså. Jag har jojbantat i ca 10 års tid.
Jag har testat viktväktarna så många gånger att jag tappat räkningen.
Viktklubben har jag också vart medlem i, utan att nå målvikt.
Mellan barnen typ 2003 gick jag ner i vikt med hjälp av
Cambridgekuren. Med hjälp av pulvret nådde jag en lägstavikt
på 68 kg. Sen blev jag gravid med Milian sommaren 2004 och då var det kört igen.
Efter att han föddes i mars 2005 har jag gjort x antal otappra försök
att bli kvitt dessa väl fastbitna kilon.
Vid dessa försök har jag gått ner några kilon för att efter
typ 3 veckor tappa motivationen och sen snabbt gå upp dessa kilon igen. Plus nåt kilo till.
Nu när jag kör GI så känns det inte så.
Sen
slutet november 2008 har jag varit medlem hos
GI Viktkoll och ätit GI-inspirerat.
och så här länge har jag aldrig hållit ut med någon "diet".
Visst har jag unnat mig godis och bröd ibland.
Men jag har inte ätit ris, pasta eller potatis fler gånger
än att det går att räkna på ena handens fingrar.
Och den här gången har jag lärt mig att det får ta den tid det tar.
För jag vet genom alla misslyckanden att det inte
finns några mirakelkurer som trollar bort 25 kg på en månad.
Det handlar inte om nån snabbdiet. Det handlar om att byta livsstil. Göra en beteendeförändring.
Och jobbet får jag göra själv. Och jobbigt är det. Men det går.
Jag kommer att lyckas. Och det är tack vare GI.