Idag är en sån dag då kroppen inte vill. Inte orkar.
Har blixtrande huvudvärk och känner mig låg.
När jag tidigare haft såna här dagar har jag tröstat mig
med onyttigheter. Godis, bullar typ.
Men så bli det inte idag. Är faktiskt inte ens sugen.
Nej, det jag gör idag är att jag stannar hemma,
för en dags återhämtning.
Vila blandat med frisk luft och motion får bli dagens medicin.
Känns mest schysst mot kroppen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
5 kommentarer:
Det är sann inspiration att läsa sånt här. Jag vill säga att du är 'duktig' - men det är ju mer än det: Du är riktigt riktigt snäll mot dej själv nu.
Hej Chrissan!
Nu har jag hittat till din blogg och tänkte kika in här med jämna mellanrum för att komma med lite tips, pepping och svara på frågor.
Det här med att känna sig trött och orkeslös är intressant, det händer en del personer under första veckan av rivstarten. Men inte alla, och det är det som är så märkligt. Vissa blir tvärtom extremt pigga och nästan euforiska (synd att du inte fick den effekten...).
Jag ser två möjliga förklaringar.
1. Du håller på att ta dig igenom den värsta abstinensfasen för ditt socker/kolhydratberoende. Och det är precis som vilket beroende som helst, hjärnan skriker efter socker och snabba kolhydrater. Den goda nyheten är att problemen normalt försvinner mycket snabbt (2-3 dagar). Tar du dig förbi den här tröskeln kommer allt att kännas mycket lättare framöver.
2. Kolhydraterna omvandlas till glukos när de bryts ner i kroppen och är som turboenergi till muskler och andra organ. När du tömt kolhydratreserven (glykogen) fordras att levern omvandlar fett till ketonkroppar som används som reservenergi. För vissa är den omvandling tröttsam, tar viss tid för att komma igång och förbränner ganska mycket energi i sig själv. Du kan jämföra det med att du eldar en brasa med antingen papper (lättantändligt, snabbt och kort) mot att du laddar in en rejäl stubbe i brasan (tar längre tid för att få fyr på, men brinner mycket längre).
Avslutningsvis, det är när det känns om jobbigast som du måste mobilisera all viljekraft för att gå vidare. Då hjälper det förstås till att veta att a) du inte är ensam - vi är många som hejar på dig, b) det kommer att kännas mycket lättare om 2-3 dagar!
Fight on, girl!
Hahaha jag tänkte precis säga det! Men Ola hann före! ;-)
Lyllos dig som har en egen lite coach som kommer in och peppar dig direkt i bloggen.
Kram t dig i dag, passa på att planera (tex meny) och vila.
Har du sett att det kommit en ny GI-bilaga idag?!
Det är så himla shysst att vara så många - alltid är det någon som har svaret. Jag upplevde eufori första dagarna - men igår i början av min tredje vecka så var jag som en tung blyklump. Seg i huvudet och företagslös. Sån här pepp från Ola är guld i dessa lägen.Tack! :D
Tack för kommentarerna.
Malin - nej, det har jag missat. Måste köpa den! :)
Skicka en kommentar