Vilken krönika.
Så igenkännande.
Varför slår man på sig själv för att man "bara" tappat 0,5 kg
istället för att sträcka på sig och säga fy fan vad jag är bra?
Nej, då är det lättare att trycka ner sig själv och börja tröstäta igen
för att man är sån looser på att viktminska.
Heelt sjuukt ju.
Som nu till exempel, när jag har svårt att hitta motivation och ork
till att ta tag i det här för femhundrafyrtiofjärde gången typ.
Istället för att vara stolt över att jag idag faktiskt väger 10 kilo minde än för prick ett år sen
så sitter jag här och slår ner på mig själv och gnäller.
Och vem fan har blivit smalare av att gnälla?
Inte jag i alla fall.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
Nä att gnälla brukar ha motsatt effekt, iaf när det gäller mig för då vill jag tröstäta...
Du tänker så rätt, men sen vet jag hur himla svårt det är att sen göra som man själv säger.... attans det där blev blaj o rörigt, men du hajar kanske vad jag vill säga. Du ÄR duktig och du kommer hela tiden närmare ditt mål, oavsett om det är med 0.5 kg eller 2 kg. Fortsätt kämpa!
Skicka en kommentar